Majoriteten av alla som dör i Sverige och globalt dör av sjukdomar. Det är först och främst hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer som skördar flest offer i Sverige, men det finns många andra dödliga sjukdomar såsom demens som också står bakom tusentals dödsfall årligen.
Vad det innebär är att de flesta av oss inte kommer dö plötsligt i en olycka eller liknande, vi kommer med stor sannolikhet heller inte lugnt somna in en kväll för att aldrig mer vakna.
Med andra ord kommer de flesta av oss vara medvetna om att döden är på ingång och därför även uppleva döendets olika faser. Därför tänkte vi nu ta en titt på faserna och hur döden ofta utspelar sig hos oss människor innan vi erbjuder tips på hur du bäst hanterar en sådan situation, även som anhörig.
Sjukdomsdiagnos
Den första gången då döden blir en verklighet för personer som insjuknat i livshotande sjukdomar är när en diagnos ställs. Även i de fall där man drabbats av en sjukdom som i många fall går att bota, finns risken alltid att försöken misslyckas och då är döden ett faktum.
Det är naturligtvis inte lätt att acceptera och för många skapar det ångest och oro.
I regel är sjukdomar lättare att bota ju tidigare de diagnostiseras vilket är anledning till varför vi rekommenderar att du söker vård så fort du misstänker att något är fel.
Utöver det finns det även sjukdomar som är obotliga, exempelvis demens, och där är alltid döden den sista utvägen.
Vård och hjälp i hopp om att botas
Efter att man diagnostiseras kommer man erbjudas den vård man behöver och den skiljer sig så klart beroende på sjukdomen. För många innebär det medicinering och förändringar i livsrutinen men om man inte är illa däran kan man ofta få bo kvar hemma.
I samband med att sjukdomen förvärras ökar ens vårdbehov och man kan förvänta sig fler besök på sjukhuset och mer kontakt med sin vårdpersonal. Om patienten blir försämrad till en punkt där han eller hon inte längre klarar sig på egen hand kan en inläggning behövas.
Livets slutskede
Förr eller senare kommer den som drabbats av en dödlig sjukdom nå det stadie man brukar kalla livets slutskede. Ofta sker detta med patienter som redan ligger på sjukhuset och får man ofta en remiss till hospice där palliativ vård kan sättas in.
Palliativ vård i livets slutskede kan även erbjudas i hemmet som så kallad avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), både äldreboenden samt andra vårdplatser.
Tips för att hantera döden:
De tre ovanstående stegen är vad man brukar kalla dödens olika stadier och de berör framför allt de fysiska förändringarna kroppen går igenom. Fast man pratar ofta även om döendet olika faser vilket är något annorlunda och mer av en mental resa.
Döendets olika faser är 5 och ser ut på följande vis.
1. Förnekelse
De flesta som får en dödlig diagnos blir så chockade att de vägrar acceptera diagnosen. Man vägrar inse att döden kan vara ett faktum och försöker istället fokuserat på att blir bättre och friskna till. Det är inte ovanligt att vi människor tränger bort känslor och upplevelser som vi inte är bekväma med och döden är ett bra exempel på det.
2. Ilska
Efter ett tag blir många arga och upprörda över sin diagnos vilket också är ett tecken på att förnekelsen börjar ge upp. Under denna fasen är det många som frågar, varför jag? Jag är för ung för att dö.
Mycket av ilskan grundar sig i bristen på kontroll och det faktum att man måste ge upp inför sin diagnos och att det hela känns orättvist.
3. Förhandling
Ilskan går snart över till mer ångestliknande känslor och vid det här laget gör man vad som helst för att botas. Man är redo att förhandla och kompromissa med läkare, familj, anhöriga, Gud eller vem som helst som vill lyssna. Så länge man kan botas spelar det ingen roll hur.
4. Depression
Den fjärde fasen är depression och dödsångest. Faktum är att många som idag får dödsdiagnoser även får antidepressiva läkemedel utskrivna för att underlätta livet för patienten.
5. Acceptera
För många är den sista fasen en form av acceptans. När man inser att det inte finns något man kan göra för att bota sjukdomen och det inte finns en möjlighet att förhandla till sig mer tid kan många patienter nå en punkt där de känner sig lugna igen.
Döden är trots allt något naturligt och det enklaste sättet att ta sig igenom denna oerhört svåra upplevelse är med acceptans.
Med det sagt är det inte alla som når en punkt där de accepterar sin diagnos och att döden står runt hörnet och för många blir ångesten värre ju sämre man blir. Just på grund av detta är mentalt stöd och antidepressiva behandlingar en viktig del av vår palliativa vård, men även den vård dödssjuka patienter får innan livets slutskede.