Livets slutskede: andningsuppehåll och relaterade bekymmer
Under den sista perioden i livet hamnar de flesta av oss i vad man brukar kalla för livets slutskede. Är man till exempel gammal och har nått en punkt där kroppen inte längre orkar hålla en vid liv eller om man insjuknat i en obotlig sjukdom såsom cancer, är livets slutskede nästan en garanti.
De enda undantagen är personer som av någon anledning går bort plötsligt.
Under livets slutskede börjar kroppen att förbereda sig inför efterlivet och vården anpassas därefter. Det innebär bland annat att man inte längre försöker bota patienten utan det främst målet med palliativ vård är att göra upplevelsen så bekväm som möjligt.
I det här skedet i livet drabbas människor av en rad olika symptom och krämpor som alla behöver hanteras och lindras. En av de vanligast förekommande symptomen för livets slutskede är andningsuppehåll och det är något vi tänkte ta en närmare titt på idag.
Vad händer med kroppen under livet slutskede?
Som sagt sker det många förändringar i kroppen under livets sista tid och i samband med att kroppen sakta stänger ner blir många av våra vitala funktioner sämre och sämre.
Man tappar ofta matlusten, kan uppleva smärtor, blir förvirrad och i majoriteten av fallen försämras ens andningsmönster gradvis. Faktum är att andningen i många fall är det som slutligen får kroppen att ge upp helt.
Andningsuppehåll och ytlig andning
Ett andningsmönster som periodiskt pendlar mellan djup och ytlig andning kallas Cheyne-Stokes andning och är vanligt förekommande hos patienter i livets slutskede. Likväl andningsuppehåll som är både långa och korta. Rosslingar är ett annat vanligt symptom som orsakas av att patienten inte längre kan svälja på egen hand och att slem och saliv hamnar i luftvägarna.
Allt eftersom att patienten insjuknar blir andningsuppehållen ofta längre och det är inte ovanligt med uppehåll som varar ett par minuter åt gången.
Att få andningsuppehåll när man fortfarande är vid medvetandet kan vara mycket traumatiskt och därför är det bra att försöka lindra det så gott som möjligt och erbjuda mentalt stöd.
Det kan också vara traumatiskt att som anhörig bevittna hur patienten kämpar med att andas men istället för att visa rädsla är det alltid bättre att stödja den sjuke.
Lindring och kartläggning
Att lindra andningsuppehåll är inte helt lätt men så länge patienten ligger bekvämt och konstant är under uppsikt, håller man situationen under kontroll.
En väsentlig del av palliativ vård är även att observera och föra anteckningar över patientens andningsmönster så att man håller koll på när den försämras. Denna observation ansvara de som sköter patientens omvårdnad, det vill säga antingen sjuksköterskor eller undersköterskor beroende på vart den palliativa vården utförs.
Sammanfattning
Andningsuppehåll är ett symtom i livets slutskede som drabbar de flesta och som dessutom är svårt för vårdpersonal att hantera eller lindra.
Hur dessa andningsproblem uppstår och utspelar sig varierar från patient till patient men ett andningsmönster som pendlar mellan djupa och ytliga andetag i kombination med långa till korta uppehåll är vanligast.
För de flesta är det traumatiskt att befinna sig i livets slutskede och att samtidigt uppleva andningsuppehåll kan göra det värre. Därför är det viktigt att man som anhörig erbjuder stöd samtidigt som vårdpersonalen gör allt de kan för att lindra symtomen och förbättra situationen.
Vill du lära dig mer om livets slutskede, palliativ vård eller äldrevård rekommenderar vi att du kika på våra relaterade guider.