En fråga vi alla förmodligen ställt vid något tillfället är: vad händer med kroppen efter vi dör?
Trots att döden är något naturligt som vi alla kommer uppleva förr eller senare är det inte alla som vet eller förstår vad som händer med kroppen efter man dör.
Intressant nog händer mer än vad de flesta tror med kroppen efter man dör och beroendes på hur och var man dog, kan processen se annorlunda ut.
Är du intresserad i att lära dig mer om vad som händer med kroppen när man dör? Då har du kommit rätt – på följande sida ger vi dig alla svar.
Detta händer med kroppen precis efter döden
I samma ögonblick som man lämnar jorden påbörjas en naturlig process i kroppen där man all vävnad börjar brytas ner och ruttna. Fast processen kan delas in i flera stadier och allt sker inte på samma gång.
Först och främst blir kroppen stel efter man dör, detta stadie kallas likstelhet (rigor mortis) och sker i regel inom 2 timmar från det att man gått bort. Anledning till detta är att blodet slutar cirkulera och börjar koagulera vilket förhindrar musklerna från att fungera som de borde. Ungefär samtidigt förlorar man även all färg på grund av samma anledning.
Likstelheten försvinner igen efter ett par dygn i samband med att förruttnelsen tar fart.
Eftersom kroppen börjar ruttna börjar den även lukta och ju fuktigare klimatet är ju snabbare är ruttningsprocessen. Det finns sätt att förhindra och helt stoppa denna processen, vilket vi snart tittar närmare på, men i regel görs ingenting för att förhindra att kroppen ruttnar.
Kroppen innan begravningen
Efter att en person har gått bort måste kroppen förberedas inför en begravning och beroende på vilken sorts begravning det är ser processen annorlunda ut.
Ska personen i fråga kremeras och inte har en begravning med öppen kista behöver man inte göra så mycket med kroppen. I regel tvättar man personen och klär honom eller henne i lämpliga kläder innan kroppen kremeras.
Har en begravning med öppen kista och utan kremering önskats måste kroppen förberedas ytterligare. Förutom att tvättas och kläs i passande kläder kan man även behöva sminkas för att se mer presentabel ut om man ska använda en öppen kista. Dog personen i en olycka kan behovet för preparation inför en öppen kista vara extra krävande för begravningsbyrån.
Skulle det vara så att personen dött plötsligt, av sjukdom eller där det finns brottsmisstanke kommer en obduktion beställas och den måste naturligtvis genomföras innan begravningen.
Observera: Detta är processen inom den västerländska och kristna tro. På andra platser i världen ser man annorlunda på döden och våra religioner har olika föreskrifter för hur kroppar hanteras efter döden.
Kroppen efter begravningen
Efter att en kropp har begravts under jorden fortsätter förruttnelsen under många år tills där inte finns något mer än ben och tänder kvar. Beroendes på kista och gravplats varierar förruttnelsens längd.
När en kropp kremeras istället för att begravas händer det inget mer. Efter att kroppen har bränts och förvandlats till aska är döden och dess associerade processer över.
Balsamering för att motverka förändringar
Under perioden mellan döden och begravningen förvaras kroppen på ett bårhus, antingen på ett sjukhus eller tillhörande en begravningsbyrå. Här förvaras kropparna under 4 grader celsius då det bromsar förruttnelsen och håller kroppen fräsch inför begravningen. I regel spenderar en kropp inte mer än 1-2 veckor på ett bårhus.
Om man av någon anledning kommer hålla begravningen längre fram i tiden än ett par veckor måste kroppen behandlas för att undvika att den bryts ner. Balsamering är ett enkelt ingrepp som använts i tusentals år och som kan förhindra att en kropp ruttnar så att den kan presenteras vid en begravning vid ett senare tillfälle.